En ny svensk studie visar att privata sjukvårdsförsäkringar leder till ökad vårdkonsumtion, särskilt i specialist- och sjukhusvård, men att de främst används av höginkomsttagare. Trots att försäkringarna ger snabbare vård och bättre cancerprognoser, finansieras majoriteten av den extra vården offentligt – vilket ökar trängseln i det offentliga systemet. Forskarna identifierar en tydlig klasskillnad: mindre än fem procent av de med lägst inkomst har försäkring, jämfört med cirka hälften bland de rikaste. Samtidigt är vårdbehovet störst bland låginkomsttagare, vilket förstärker ojämlikheten i tillgång till vård.

Studiens data, kopplad från svenska register över vård, läkemedel och dödlighet, visar att när personer får försäkring ökar deras vårdanvändning med 23 procent. Effekten är särskilt tydlig bland låginkomsttagare, som trots större behov sällan har försäkring. Försäkringarna erbjuds ofta som personalförmån, vilket ytterligare gynnar höginkomsttagare. Forskarna hittar ingen indikation på att personer med sämre hälsa aktivt väljer försäkring i större utsträckning.

Resultaten visar att försäkrade patienter får cancerdiagnoser i tidigare skeden och har lägre dödlighet. Men eftersom endast en tredjedel av den ökade vården sker privat, minskar väntetiderna med cirka en vecka – på bekostnad av det offentliga systemet. Forskarna menar att detta skapar en 'parallellfil' där privata försäkringar förbättrar individuell hälsa men förvärrar trycket på allmänheten. Studien ifrågasätter därför hur rättvis tillgång till vård kan säkerställas i framtiden.