En rapport från Svenskt Näringsliv konstaterar att Sveriges forskningspolitik är kraftigt underreformerad, trots att sektorn får omkring 100 miljarder kronor i statsmedel per år. Författaren Johannes Hylander pekar på att det inte har skett större förändringar sedan 1993, vilket står i kontrast till våra nordiska grannländer som genomfört omfattande reformer. Bristande politisk ambition och låg medial uppmärksamhet utpekas som centrala hinder.

Under ett seminarium i Stockholm framhöll flera experter att forskning behöver diskuteras mer i termer av tillväxt och samhällsnytta. Professor Mats Benner föreslog att hållbarhet kunde bli en samlad riktning, medan Peter Honeth kritiserade den ineffektiva resursfördelningen – där man försöker anställa fler istället för att fokusera på prioriterade områden.

Expertisen efterlyser också mer konkurrens inom forskningen, enligt professor Pontus Braunerhjelm. Rapporten understryker att trots viktiga bidrag från privata aktörer som Wallenbergsstiftelsen, saknas en långsiktig, styrkt politisk vision för hur Sverige ska stärka sin forskningsposition globalt.