AI-utvecklingen har nått en ny fas där prestanda inte längre bara handlar om snabbare processorer – utan om hur effektivt data kan flyttas mellan dem. I dagens stora datacenter skapas en enorm mängd värme och energiförbrukning, inte minst på grund av att elektriska signaler i kopparkablar stöter på fysikaliska gränser. Forskare och teknikbolag vänder sig därför alltmer mot fotonik, en teknik där ljus används för att överföra data. Bell Labs, med sin långa historia av banbrytande uppfinningar, är åter i centrum – nu under Nokias ägande – och utvecklar fotoniska integrerade kretsar (PIC) baserade på indiumfosfid (InP). Genom att integrera optik närmare elektroniken kan överföringshastigheter öka dramatiskt samtidigt som energiförluster minskar.

Nokias strategi har fått ny tyngd genom förvärvet av Infinera, vilket gav dem kontroll över en egen fabrik för InP-baserade PIC-kretsar – en sällsynt kapacitet i väst. Samtidigt har Nvidia investerat fyra miljarder dollar i konkurrerande leverantörer för att säkra tillgång till optiska komponenter. Skillnaden? Nokia kontrollerar hela kedjan, från grundforskning till kommersiell produktion. Enligt experter är bristen på sådana komponenter akut – en McKinseyrapport från 2025 pekar på att efterfrågan kommer ligga 40–60 procent över produktionen fram till 2027.

Fotonik erbjuder flera fördelar: lägre signalförlust, immunitet mot elektromagnetiska störningar och möjlighet till multiplexering – att skicka flera signaler samtidigt via olika ljusfärger. Men utmaningar kvarstår, särskilt kring värmeutveckling vid högre hastigheter. Trots detta ser många fotonik som den avgörande nyckeln för att hålla AI-utvecklingen bärkraftig. När energiförbrukningen i stora datacenter kan motsvara en hel stad, blir effektiv datatransport inte bara en teknisk fråga – det blir en klimat- och ekonomisk nödvändighet.