En digital rekonstruktion av ett grottlejon och ett modernt lejon står mitt emot varandra på en istida stäpp, med mörka moln och is vid horisonten.
En digital rekonstruktion av ett grottlejon och ett modernt lejon står mitt emot varandra på en istida stäpp, med mörka moln och is vid horisonten.

När kalla klimatperioder drev grottlejon söderut och in i lejonens revir, skapades en oväntad förbindelse mellan arterna – en detalj som ger en vän som följer paleontologi lite mer gemensamt sammanhang.

Istidskyla fick grottlejon att para sig med lejon Berättelseflöde och nyckelfakta

Under pleistocen, för upp till 2,6 miljoner år sedan, utvecklades grottlejonet som en skild art från moderna lejon. Trots att de var genetiskt åtskilda i över en miljon år har nya dna-analyser från Centrum för paleogenetik i Stockholm visat att grottlejon och moderna lejon parade sig vid flera tillfällen. Studien, lett av professor Love Dalén, visar att dessa möten sammanföll med perioder av kraftig istäckning – när kalla klimatförhållanden drev båda arterna söderut och in i samma habitat.

Forskarna analyserade arvsmassa från tio grottlejon och jämförde med genomet från moderna lejon, utdöda lejonarter och andra kattarter. Resultatet visar att genutbytet skedde flera gånger under en period på mer än 100 000 år – och inte upphörde förrän grottlejonen dog ut för cirka 13 000 år sedan. Detta tyder på att klimatförändringar direkt påverkade hur arter interagerade och utvecklades.

Upptäckten ger ny förståelse för hur hybridisering kan drivas av miljöförändringar. Även om liknande mönster kan finnas hos andra arter – som vargar eller mammutar – är det svårt att bekräfta utan tillgång till välbevarade dna-prover från olika tidsperioder. Studien understryker hur klimatet inte bara påverkar överlevnad, utan också genetisk utveckling.

Fakta

  • Grottlejon skilde sig genetiskt från moderna lejon för cirka 1,7 miljoner år sedan.
  • Dna-analyser från Centrum för paleogenetik visar att grottlejon och lejon parade sig vid flera tillfällen under istiden.
  • Genutbytet sammanföll med perioder av stor istäckning, då båda arterna drevs söderut.
  • Grottlejonens genetiska inblandning med lejon upphörde inte förrän de dog ut för 14 000–13 000 år sedan.
  • Studien ledas av Love Dalén vid Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

Visuell nyhetsförklaring från Canto. AI-verktyg kan stödja produktionen. Redaktionell policy